måndag 4 juni 2012

Farväl

Min älskade katt Amos lämnade jordelivet 31 maj, för att ansluta sig till sin bror som gick bort i augusti i fjol. jag kan inte fatta hur mycket jag saknar och sörjer mina båda älsklingar. De var ju liksom "mina barn"... Allt känns tom, trist, tråkigt och meningslös. Ingen som möter mig i dörren när jag kommer hem, ingen som sover i min säng, ingen som puttar på mig med sin tass när klockan ringer (som jag inte hör). Ingen som sitter vid min sida i soffan och kolla på tv med mig. Ingen att skynda hem till, ingen som väntar på mig och behöver mig. Mitt hem känns tom och utan själ.

1 kommentar:

Kimmie sa...

Det är så sorgligt men du kommer tillbaka, så småningom kanske du kan hitta ännu en liten katt som behöver dig. Just nu handlar det nog mycket om att vänja sig vid en stor och tråkig förändring.