Pajas eller clown

Var på intervju idag för ett längre vikariat. Blev glatt överraskad när de ringde mig igår och ville träffa mig. Hade slängt in ansökan i sista stund.

Vet inte riktigt vad det tog åt mig men jag uppförde mig som om jag trodde att det var frågan om en stand-up (sit-down) show. Sa dessutom emot mina egna påstående och när något blev fel och jag skulle rätta till det så gjorde jag det bara ännu värre. Kände verkligen att det hade varit en DÅLIG intervju. Fast sen fick jag veta att jobbet mer eller mindre redan var tillsatt så jag behöver inte gräma mig över min dåliga prestation. :) Kände också jag inte hade den stabila personlighet de sökte.

När sen intervjuarna började himla med ögonen till varandra så visste jag att det var kört.... Kände mig verkligen som en pajas

Är det inte så att clownen är den som gör sista uppträdet på cirkusen?

Kanske dags att jag övar mig i hur man uppför sig bland vanligt folk om jag ska ha någon chans framöver.

För tillfället känns det som om jag är dömd att för alltid stå utanför - men jag HAR ett vikariat (tror jag - inga papper skrivna än) till hösten.

Låter kanske lite sjukt men jag är otroligt GLAD att jag inte fick tjänsten, arbetsuppgifterna var som klippt och skurna för mig men inte miljön.