HIttar ingen lämplig rubrik

"Vår" bil har dött.
Med stor tur och änglavakt lever vi tre som satt i fortfarande.
Detta är vad som hände: Min syster, systerdotter och jag hade varit och hälsat på mamma, efteråt hade vi stannat till vid ett köpcenter och handlat. När vi är på motorvägen på väg hem bestämmer vi oss för att äta vars en tio-kronors hamburgare (no big deal). Vi kör av vi en avfart och när vi kommer upp till rondellen så dör bilen och all belysning släcks. Min syster försöker slå på varningsblinkers men inte heller de fungerar!!! Det är beckmörkt och det kommer bilar både bakom och sidan om. Ett par håller på att höra in i oss och några krockar nästan när de svänger undan och kommer framför bilen i filen sidan om. jag hoppar snabbt ut, tänker att reflexen i bildörren måste synas låter dörren vara lite öppen medan jag springer bak och börjar putta, de andra har också hoppat ut. Systerdottern får order att ställa sig så nära räcket det går för att inte bli påkörd. Sen puttar vi in i rondellen och tvärs över filerna för att kunna svänga ner mot en mack som ligger intill motorvägen. Vi har fått upp fart och jag säger åt min syster att hoppa in och försöka starta. Ångrar mig i samma stund hon ska göra det, för hon tappar fotfästen och med halva kroppen i bilen och halva utanför ser jag för mitt inre hur hon kommer att hamna under bilen. I sista stund får hon in benen men jag förstår att hon måste ha skadat sig rejält! Bilen startar inte och jag springer med med händerna mot bilen i nedförslutning med bilar tutande både här och där. Ja, jag förstår de tycker att vi skulle tänt varningsblinkers men när de inte går? Det gäller att få bort bilen och OSS så fort som möjligt. Så svänger vi in på macken och får in bilen på en parkeringsplats. Jag har kraftiga bröstsmärtor och hostar, spottar, hostar tills jag känner blodsmak i munnen. Men vi klarade oss!

Nu står bilen på parkeringsplatsen hemma hos mamma. Trots försök att starta med startkabel (vilket fungerade men bilen dog igen femhundra meter senare) så blev det bogserlina och bror som fick hjälpa.

Min syster hade skapat upp hela knät och sträckt sig för hon gick nästan ner i spagat. Chockad blev hon med och när vi satt i den bogserande bilen hem kom tårarna.

Jag tog både värktablett och sömntablett och somnade men vaknade av att katterna "pep". Jag sa åt dem att vara tysta. Somnade till och katterna började pipa. Tillsägning igen osv ett par gånger tills jag insåg att det var inga katter i sovrummet just då utan pipen kom från mina luftrör.....

Sen igår på jobbet satte jag en mattkniv i fingret. Hur jag lyckades med det? Nåja, sånt händer...

Uppståndelse på jobbet sista timmarna igår. Ambulansen kom och först fattade ingen vad som hänt eller vem som var sjuk. Jag fattar fortfarande inte vad som hänt men de tog med sig en av de allra trevligaste killarna ur den fasta personalen (han är strax under 40) såg själv hur han kräktes och kräktes (i påse) där han halvsatt på båren. Hoppas att det "bara" var matförgiftning!

Idag är mina fingrar svullna som prinskorvar, kan knappt knäppa händerna eller knya dem. Det gör också ont att stå/gå barfota. Förresten så har jag ont i resten av kroppen med. Ömmar i lungorna fortfarande men det är mycket bättre.

Nog med dramatik från min värld.

Ha en skön helg!