lördag 23 maj 2009

Min pappa

Min pappa dog igår. Fast att jag visste att han blev sämre och sämre så väntade jag mig ändå inte att det skulle ta slut nu och så här. Jag har inte fattat det än. Hälsade på honom ca 2 timmar innan de ringde och berättade att det tagit slut och då tyckte jag att han verkade piggare även om han var väldigt trött. Känner mig bedövad och chockad.

6 kommentarer:

chaos sa...

Jag beklagar sorgen! I sådana här lägen finns inga bra ord till tröst. Men jag skickar många många stora varma kramar till dig!

Tänker på dig, vännen!

Kimmie sa...

Förstår precis! Du vet var jag är om du behöver prata.

Annica sa...

Beklagar sorgen. Som du skrev i ett tidigare inlägg där han pratade om hur han ville efter sin död är det som om han visste att timmarna var räknade. Jag tror människan vet när livet är på väg att ta slut av ålder och sjukdomar. Nu fick han ro i kroppen. Det är en tuff tid ni har framför er med allt som ska göras. Jag önskar dig allt gott i det svåra.

Angelsheart sa...

Beklagar innerligt, fast jag vet att ord inte är tillräckliga i såna här situationer. Förstår att du är chockad och bedövad. Tänker på dig och tror i djupet av mitt hjärta att din pappa har det bra där han är nu.

Kram.

-Nena- sa...

Jag beklagar.
Som andra skriver så finns det inga rätta ord i denna stund.
Du finns i mina tankar och varm kram till dig.

Turtlan sa...

Läser nu och... jag vad kan man säga?

Varma tankar skriver jag!

Skriver som Annica, han kände nog det lite på sig och jag tror också att man kommer i ett läge när man känner att livet rinner ifrån en och då vill man säga några viktiga saker så det blir ro. Sen så kan man somna in stilla.
Varit med om det några gånger i mitt yrke!

Hoppas nu att blir så bra det kan bli och att Ni syskon som tycks ha en fin kontakt får stöd av varandra!

Varmaste kram och tankar från mig nordöver!