Kommentarer och blommor lyser upp

Blir väldigt glad när jag har fått kommentarer på det jag skrivit. Blev extra glad idag, för det känns som ni är mina vänner i både motgång och medgång och det är trösterikt att ha några cybervänner som bryr sig (sen är ju Kimmie min vän i riktiga livet med som ni andra säkert förstått).

Skrev en jobbansökan imorse som man skulle lämna in personligen på företaget. Men den blev jag lite osäker på om jag skall lämna in den. Dåliga arbetstider, dålig lön och dåligt klientel, samt att man handhar stora summor pengar. De har till och med inihyrd vakt vissa arbetspass. Ansökan ligger fortfarande på byrån. Inser att jag inte ska vara så desperat utan det ska åtminstone vara ett heltidsarbete med hyfsad lön och där man inte riskerar att bli utsatt för fysiskt våld från kunderna.

Kämpar vidare med mina ansökningar till administrativa tjänster, varvar med en och annan som ligger lite utanför som ändå verkar ok eller rent av spännande.

Imorgon ska jag försöka storhandla, så att jag får hem kattmat för en månad och slipper köpa vråldyr med jämna mellanrum (de gillar visserligen den bättre, men äter alldeles för mycket av maten då), Kattsand behövs och sen ska jag handla lite till mig, svårare att storhandla till mig själv, för jag vet inte vad jag vill ha från dag till dag. Men lite basvaror som tex makaroner är alltid bra att ha hemma. Går väl alltid att hitta på något med dem. I sämsta fall kan man koka ta smör på, salt och äta som de är (det är fattigvarianten.) Funlightsaften är slut och mineralvatten är gott att ha hemma när man är törstig eller har ont i halsen. Insåg att jag behövde handla golvrengörningsmedel med. Vi får väl se vad som blir handlat.

Ska besöka mamma med, hon ville ha vichyvatten.

Har förhört systerdotter på engelska glosor samt ordklasser och indelningar, inte lätt med en tolvåring som bara vill spela data när hon kommer hem från skolan och vill ta läxorna sen och när jag tycker det är hög tid då stönar hon och tycker att det är såååå jobbigt för hon är tröööött och så slarvar hon. Jag blir lite irriterad eftersom detta hade inte alls behövt ta så lång tid om hon bara koncentrerade sig en liten kort stund. Men det är uppenbarligen för många hormoner i omlopp i blodet på henne nu. Hon är riktigt duktig när hon brukar allvar. Inte som idag när jag sa att det var fel - "Jamen, pallar....typ inte"

Tänker jag på mig själv och min skolgång så minns jag inte att det var någon som satt och läste några läxor med oss (vi är fem syskon). Vi flyttade minst en gång om året och bytte på så sätt skola hela tiden. Jag klarade mig hyfsat bra men slutade efter nian. Men nu i vuxen ålder har jag läst in min gymnasiekompetens med lysande betyg. (En väldigt rolig tid i mitt liv)

Nu har jag blandat ihop så många olika saker att jag själv tappat tråden, kastar mig på sängen och hoppas att natten och sömnen kommer och hälsar på riktigt djupt!